Förbundet Sveriges Frivilliga Brandkårer firar 15 år med att lansera en ny certifieringsutbildning som tagits fram i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Utbildningen, som till största delen sker på distans via internet, består av nio block som omfattar både teori och praktik hos räddningstjänsten. Deltagarna får bland annat lära sig sjukvård, brandförlopp och släckteknik samt väderhändelser. Under våren kördes en första testomgång med 13 frivilligkårer, totalt 160 personer, och till hösten är det tänkt att utbildningen ska dra igång på allvar.

Brandskyddsföreningen Sverige stöder förbundets verksamhet  där  informationsmaterial till allmänheten är en viktig del. Totalt finns det cirka 300 frivilligkårer i Sverige varav ett 40-tal är medlemmar i förbundet.

Håkan Sörman, VD för Sveriges Kommuner och Landsting, berättade om SKLs metod att arbeta med öppna jämförelser för att hitta ett sätt att mäta vad vi åstadkommer i verksamheten.Hos  SKL fanns det, liksom hos många andra verksamheter, mängder av underlag som aldrig användes.  För att lyckas gäller det bland annat att titta på resultat istället för på resurser. Verksamheter som saknar en naturlig prismekanism måste mäta för att kunna visa på resultat.

Först när vi gjort  kvalitetsmåtten mer relevanta för verksamheten går det till exempel att se att kommuner med  höga kvalitetsmått nästan aldrig är dyra utan allt handlar om hur man använder pengarna. Det är  något som gäller alla verksamheter. SKL började med öppna jämförelser inom  sjukvården och sedan följde grundskola, äldreomsorg med flera. För tre år sedan var det dags att ta en närmare titt på trygghet och säkerhet där räddningstjänsten ingår som en del.

De frågor man bör ställa sig är vad får vi för resultat? Hur ser det ut i olika kommuner? Vilka resurser har vi och vad gör vi av dem? Öppna jämförelser är effektiva eftersom ingen gillar att ligga sist och alla jämför sig med varandra. Det är vanligt med olika resultat fast förutsättningarna är ganska lika.

Steg två är analys. Varför är de bättre än vi? Det skapar insikten att vi måste lära oss av varandra, även om vi jobbar inom helt skilda verksamheter. Genom att ställa oss frågan om detta även gäller mig går det att komma vidare. En skola lyckades till exempel att ta sig från plats 285 av 290 till plats två utan att satsa en krona extra eller anställa mer personal. Istället tittade de på hur de jobbade och började använda sina resurser mer effektivt.

Steg tre är inspiration. Att driva på frågan genom att använda oss av modellen för att åstadkomma de förändringar vi vill. För räddningstjänsten är framgångsfaktorerna enligt Håkan Sörman jämställdhet, hög tillgänglighet, strukturerad samverkan och en brukarorienterad kultur. Genom att utveckla nya mått på ett strukturerat sätt som går att mäta går det att utveckla verksamheten i rätt riktning och se till att alla förstår hur deras del bidrar till helheten och samtidigt höja kvalitén på arbetet.

Trumvirvlar inledde den 20:e brandkonferensen. Vi är nästan 500 som samlats för att diskutera resultat som är årets tema.

Jönköping hälsade oss välkomna genom kommunstyrelsens ordförande Mats Green. Ulf Lago och Anders Bergqvist visade sig ha minst en sak gemensam, att de båda efterträtt Göran Schnell som ordförande i SBR respektive vd för Brandskyddsföreningen.  Men de hoppas på gott samarbete trots att de nu är två olika personer  i stället för en som ska leda verksamheternat. Så delade Bertil Garpeland ut den kungliga medaljen i 8:e storleken till Göran Schnell som gett räddningstjänst och brandskydd 47 år av sitt liv. Nu sätter han punkt för det och  påpekade att ”Det är inte händelserna man kommer ihåg utan alla människor och jag vill tacka alla som jag varit i kontakt med under dessa 47 år.”

Tack själv Göran, och vi tror nog att det där med att sätta punkt kan visa sig vara knepigt när man sitter på stora kunskaper.

Kunskaper fick vi också ta del av via Cecilia Unemar, Ulf Lago och Fredrik Jonsson som gick igenom vilka resultat som förväntas. Hur ska vi mäta resultat egentligen? De presenterade en modell vi ska jobba med under konferensen; Resurser, Verksamhet och Resultat.  Vi stoppar in 6,5 miljarder  kronor till räddningstjänsten, för det får vi till exempel 10 904 deltidare och 4890 heltidare. Det räcker till ett antal tillsynsbesök, räddningsinsatser etc och i slutändan blir resultatet 122 döda i bränder och att det i snitt tar 12 minuter från SOS-larm till hjälpen anländer. Men är det rätt mått vi utgått från? Fortsättning följer.